Vad är bildning och vem är egentligen bildad var frågorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lång tradition bakom sig vilket inneburit en mångtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gått upp och ner och än idag finns konflikter som sätter prägel på kultur, utbildning och samhällsdebatten. Frågor som uppdagats är vad bildning innebär och till vilken samhällsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade närvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjälp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt särskilda normer. Syftet med arbetet är att belysa teknikerna för denna styrning; såsom de framträder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar föreställningar om elevinflytande. Arbetets empiriska del består av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielärare verksamma inom skilda ämnen.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning.

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

Titel: Från en säker källa? -En studie om tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och matFörfattare: Malin Ros och Martina JohanssonHandledare: Lena EwertssonExaminator: Ronny SeverinssonTyp av rapport: C-uppsatsÄmne: Medie- och kommunakationsvetenskapSektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat.Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska tidningarSlutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedlaNyckelord: Diskurs, hälsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier.

Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden.

Studien behandlar ett problem som på senare tid har uppstått i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militära kapaciteten. Problemet som man, från kritiskt håll, har framfört är att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvådelade frågeställning, nämligen:På vilket sätt uppfattas EU:s förändrade säkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrån gällande diskurs, hur anses EU:s förändrade säkerhetspolitik påverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats är begränsad till en övergripande diskussion gällande etik och internationell politik. Metoden som används kan närmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt är beroende på vilken inställning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

Syftet med undersökningen är att ta redan på hur Balkankriget i slutet av 1900-talet konstrueras i svenska läroböcker för gymnasiet. Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för analysen. I framställningen av Tito har en Tito vänlig diskurs uppmärksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Inom området självständighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Etnisk rensning är ett känsligt ämne och undersökningen indikerar att det ges allt större utrymme i läroböckerna.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kärlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan säga om samhället idag. Vår läsart har varit diskursanalys och utgångspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förväntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade språkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kärlek. Med hjälp av tidigare forskning, vår läsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framträdande även i dagens samhälle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhället, samtidigt som det är möjligt att nya diskurser och därmed nya normer utvecklas.